Är hemma nu, var ju hos läkaren idag och det var inte så kul. Vägde och mätte mig, hade gått ner 3 kg! Och längden var fortfarande 170. Växer ju inte direkt längre. Hon tar pulsen på mig och helt plötsligt frågar hon mig om jag har gått ner i vikt. (alltså jag har aldrig varit hos henne förut och hon har inga papper på min vikt eller liknande) Tydligen så var min puls så låg så att den inte ens gav något resultat på displayen. Hon sa att det var jättefarligt. Och sen helt plötsligt igen så säger hon till mig att "det vore så synd om du fick Anorexia". "Det är inte en rolig sjukdom...." Fan vad chockad jag blev...

Sen ställde hon massa frågor och mamma berättade att jag inte äter osv osv. Sen säger hon till mamma att ta kontakt med Capio anorexicenter. Jättekul. Trodde det var ett skämt. Men nej. Hon (läkaren) säger att det var jätteviktigt att jag går och pratar med en psykolog där. Innan det är försent. En till. Ahhh orkar inte. Går redan hos en terapeut för depression. Men det var tydligen inte tillräckligt.

Japp det var min dag...